Affichage des articles dont le libellé est Aglam n umdan. Afficher tous les articles
Affichage des articles dont le libellé est Aglam n umdan. Afficher tous les articles

Mots croisés, urar Afrawal: Iḥricen n tfekka n umdan

Activité ludique: Mots croisés en tamaziɣt.
Parties du corps humain.
Lemmed s wurar, Iḥricen n tfekka n umdan s tmaziɣt.

Urar-agi yedda d uswir amenzu, wis ukkuẓ d wis semmus. Iswi-ines, anelmad ad ilemmed wa ad yesgunfu.

Deg uswir wis ukkuẓ, yezmer ad t-yexdem uselmad deg
Asenfar wis kraḍ: aseḥbiber ɣef tdawsa.
- - Tamsirt n tmawalt: iḥricen n tfekka n umdan.

Deg uswir wis semmus, ad ten-xdem deg:
- Asenfar wis kraḍ: aglam n u wadeg d uglam n umdan.
- - Tagzemt tis snat: aglam n umdan.
- - - Tamsirt n tmawalt: iḥricen n tfekka n umdan.

Mots croisés - Urar Afrawal (Iḥricen n tfekka n umdan)


Aḍris Imeddukkal, aglam n umdan - Salem Muḥend

Imeddukkal: aḍris agelman.
Aglam n umdan - Portrait.

“Les deux amis”
D tasuqqilt sɣur : Salem Muḥend.

Aḍris Imeddukkal, aglam n umdan - Salem Muḥend        Aḍris Imeddukkal, aglam n umdan - Salem Muḥend

            Yidir d Yuba a-ten-id uɣalen-d seg uɣerbaz. Yidir yuɣal d ameqqran, yennerna mliḥ, ɣur-s qrib mraw d yiwen n yiseggasen deg tudert-is.

             Acebbub-is d awraɣ am wureɣ, kersen wanẓaden deg-s, icubaɣ rran tawenza deg yidis, allen-is d timeqqranin brarḥent, ṭṭurcent. Yuba, mmi-s n udrum-is, ila anagar ṣa n yiseggasen deg tudert-is. Meẓẓi mliḥ di lqedd. Taqerrut-is d tubrint, tekkernenni am tciret n uḍar, timeẓẓuɣin-is d timeẓẓyanin, ayen slant skelsent-t, leḥnak-is d iberkanen ad as-tiniḍ zzan seg yiṭij, udem-is yezga yennecraḥ, taqemmuct-is tettecmumuḥ, tuɣmas-is d ticebḥanin am udfel, yettcercur d sser dayen kan.

 Yal ass, sin-agi n warrac ddukulen, ttaɣen adrid n uɣerbaz, teddun afus deg ufus, wa ur yettaǧǧa wayeḍ, ttemzukraren kan di sin. Tturebban i sin yid-sen, ur xebbcen, ur ttkerricen, ayen n dir xḍan-as, urǧin ttnaɣen deg yiberdan neɣ ttawin-d tilufa i yimawlan-nsen. D ukyisen, mi ara ten-id-temlaleḍ, ur ten-tzewwireḍ ara ɣer wazul. Mi ara d-ffɣen seg uɣerbaz, teddun-d srid s axxam, ur tezzin ur tennḍen deg yiberdan. Ferzen lecɣal-nsen akken ilaq, ussan-nsen ččuren d tigawt. Mi ara awḍen s axxam,yal akud deg-s amaynut. Cwiṭ i uqesser d wurar, cwiṭ i ulmud d unadi alamma gnen.

 Deg yimi n medden, ala win ara d-yinin fell-asen ayen yelhan: d arrac uḥricen, tturebban.

D tamɣart, d tilemẓit - MUSAWI Selim - aglam n umdan

D tamɣart, d tilemẓit 

Aḍris agelman – aglam n umdan

MUSAWI Selim. D tajmilt i setti
Tasɣunt ASELMAD uṭṭun wis 8. Yennayer 2021

D tamɣart, d tilemẓit - MUSAWI Selim - aglam n umdan

    Ɣur-i tecba lsas iɣef ibedd uxxam, ma yella yuweḍ-d wass tebɛed fell-aneɣ, ssqef ɣef uqerruy-nneɣ ad d-yeɣli. Tecba adlis i yesselmaden imeɣri, imi d nettat i d tala anida swiɣ aman asmi ffudeɣ, d nettat iyi-d-yefkan acḥal d tamsirt ddiɣ yis-s di ddunit-iw. “Zuhra”, neɣ akken tettwassen deg taddart: “Nna Ququ”, ma yella ɣur-nneɣ deg uxxam nessawal-as: “setti Ququ”, d setti, d tin i yesɛan 84 n yiseggasen.

    Ahat aṭas ara as-yinin; acu i tesɛa temɣart-a akken ad tt-id-neglem? Acu kan win i yesɛeddayen yid-s acḥal d iseggasen ara yakzen tamsalt. Tura meqqret, mačči d tin n yiḍelli; acebbub-is yezga iɣelli, aksum-is yezga yettkemil deg ukmac yerna teḍɛef mačči d kra, imi akk-a i d lḥal n win yerra waṭṭan d arfiq, ladɣa ma meqqer. D acu kan win i tt-yeẓran 5 n yiseggasen ɣer deffir, ad ak-yini: “teskiddibeḍ!”, d tidet, acku mačči akka i tella, annect-a d ayen ẓrant wallen-iw, yerna ula d win i tt-yessnen seg zik, yezga yettawi-tt d amedya deg lǧehd, sliɣ ula ɣer medden qqaren: “teddem ayen ur ddimen 10 n yirgazen”.

    Qqaren-d ɣef wasmi tella d tilemẓit, tella ɛlayet, yerna zuret, ini n uksum-is yemmal ɣer tebrek, ar tura mazal-itt akken, allen-is mazal-itent akken itent-id-gelmen wid itt-yessnen asmi tella meẓẓiyet, d tiberkanin, ur meqqrit, ur meẓẓiyit, ma yella d axenfuc-is d ameqqran.

    Ma yella uɣaleɣ-d ad d-mmeslayeɣ fell-as akken tella lawan-a, mačči d kra ara d-iniɣ, ayen i d-uriɣ akk uqbel, ass-a ijmeɛ-it-id wussu, ur tuklal ara, zik-nni texdem axxam terna berra, ass-a tegra-d weḥd-s, deg uxxam ur tessin tuffɣa ɣer berra. Anwa ara yamnen !? Tin akken ttawin d amedya deg lǧehd, ass-a ad as-deɛɛun medden ad yili Rebbi yid-s, neɣ ma yella izad fell-as waṭṭan ad qqaren: “Ad tt-yejmmeɛ Rebbi axir”. Meɛna am wakken qqaren: “ɣas yekmec uksum, ur kmicen wulawen”, d tidet acku mazal ṭṭbiɛa-s ur tbeddel ara, mazal taḍsa tezga ɣef wudem-is, ɣas ahat ul-is ur yelli ara d win yesɛan lxaṭer ad yeḍs, mazal-itt tettmuddu-aɣ leḥmmala d leḥnana-ines yal mi nerza ɣer-s, ula d timucuha mazal tettawi-aɣ-tent-id yal mi ara d-nennejmaɛ nekk d warraw n ɛmumi, tezga deg-neɣ d aweṣṣi, tesfaqay-d wid iɣeflen seg-neɣ akken ur iɣelli ara ɣer lqaɛa, neɣ ma yella win ad as-tini “kker a mmi fell-ak, mačči d lɛib win yeɣlin, d lɛib win yeɣlin ur ur yekkir ara”, mebla ma ttuɣ ddɛawi n lxir i aɣ-d-tdeɛɛu yal dqiqa, ama i nekkni, ama i wiyaḍ.

    Telha ddunit aṭas limer ur ttissinen medden aṭṭan akked lmut, meɛna akka i tt-yexleq Rebbi, deg-s tudert, deg-s lmut, deg-s aṭṭan, deg-s ḥellu, tbedd ɣef waṭas n tenmegliwin, yiwen ur yezmir ad iger afus-is akken ad ibeddel ayen yura Rebbi, cwi kan ttɣamant-d yid-neɣ ccfawat nettaḍsa mi akken i tent-id-nemmekta, ɣas ulamma ahat llant tid i ixenqen ulawen si leḥzen d wallen seg yimeṭṭi.

Yemma - Benmuhub Ḥuriya (Bucali) - Aglam n umdan

Yemma – Aglam n umdan - Benmuhub Ḥuriya (Bucali)
Tasɣunt ASELMAD uṭṭun wis 8. Yennayer 2021

Yemma - Benmuhub Ḥuriya (Bucali) - Aglam n umdan - Aḍris agelman
 © Image copyright Kabyles.Net 

    Ulac amdan i d-tefka teẓgi ; mebla ccekk , yal yiwen deg-neɣ yesɛa yemma-s, d nettat i d taɛwint n leḥnana. Yemma, d yiwet n tmeṭṭut ilulen deg waggur n tuber 1954 deg taddart n Macra i d-yezgan deg tɣiwant n Makuda yettekkin ɣer ugezdu n Tizi-Uzzu. Isem-is Seɛdya, d yemma-s i as-isemman akka, akken ad tesɛu sseɛd neɣ zzher di tudert-is. Tekker-d gar kraḍ n watmaten, sin warrac akked yiwet n teqcict; meḥsub d nettat i d tis ukkuẓet. Baba-s, yemmut zik acku yuḍen aṭas.
 
    Yemma, deg tbeddi d talemmast, ur ɣezzifet, ur wezzilt, d taččurant, d tagrurzant. Aglim-is d acebḥan am udfel; udem-is, d ahrawan am uwackan n temtunt; imuyag-is neɣ leḥnak-is d izewwaɣen am ujiḥbuḍ neɣ ḥririgran. Ma muqqleɣ ɣer ucebbub-is d aɣazzfan ar wammas, annect n tseṭṭa n wayis yernu d aberkan usmix. Allen-is d tiberkanin am uɛeqqa n uzemmur, ttirriqent deg yiṭij; ma d imi-s d amecṭuḥ am tdurut, d azewwaɣ am ujeǧǧig-nni yefsan deg tefsut.Annect-agi akk d tidet maci kan imi d yemma.

    Mi tebda tettimɣur ciṭṭuḥ deg leɛmer, yernu tezga tuḍen, tahuski-ines neɣ ccbaḥa-ines tebda txesser. Mi ara tt-twaliḍ ur as-teqqareḍ ara akk d nettat i yuɣalen akken. Ma ɛeddaɣ ɣer ṭṭbiɛa-s, ad d-iniɣ d tin ireznen aṭas; ur tettḥawal ara awal acku ɣur-s yal awal yesɛa azal d ameqqran. Di lecɣal d taɛebbajt, teḥrec yernu tetwel, dɣa aniwel n leqbayel, d nettat i d bab-is: ama d seksu, ama d aɣrum, ama d lexfaf neɣ lesfenǧ, ama d azeṭṭa d wayen akk nniḍen. Aṭas i lemdeɣ ɣur-s.

    Yemma, ḥninet mačči d kra d acu kan ur d-tesbanay ara sdat-neɣ akken ur tt-nettaf ara fell-as. Mi ara d-ini awal d awal; ul-is meqqer, tḥemmel akk medden; yal wa tefka-as lkar-is akken i as-yenna Dda Sliman Azem. Aṭas i tesɛedda, ɣer taggara-nni-ines, texser- as ṭbiɛa seg waṭṭan amcum i tt-yuwin deg 28 yennayer 2002 deg sbiter n Balwa. Seg wassen i gziɣ inzi-nni n Wat-zik: “Win i wumi kkseɣ baba-s, ur as-kkiseɣ ara; win i wumi kkseɣ yemma-s ur as-ǧǧiɣ ara

D tagi i d yemma , ttɛuzzuɣ-tt aṭas, ad tt-yerhem wuzmir n Sidi Rebbi, iga-as amkan di lǧennet.

Nna Tayaqut – Aglam n umdan - Benḥennu Buǧemɛa

Nna Tayaqut – Aglam n umdan
Benḥennu Buǧemɛa
Tasɣunt ASELMAD uṭṭun wis 8. Yennayer 2021

 
Nna Tayaqut – Agla n umdan - Benḥennu Buǧemɛa

    Ɣas akken deg leɛmer tezger i tmanyin, d acu tafekka-s mazal deg-s tazmert, ma dɣa d imeslayen-is d tazmert akk!

    Tekna acemma, dderk-is tetterra-t ɣef uḍar-is ayeffus, ma taɛkkazt tettaṭṭaf-itt s ufus aẓelmaḍ. Tettcuddu acekkuḥ-is s tmeḥremt taberkant, d akken tefla akkit tebrej yettban-d umzur-is yečča-t ccib tuɣ-d akk deg-s temlel, ɣef lebɛid ad tenwuḍ d timeḥremt-nni i yebreqcen. Deg ssmeɛ Nna Tayaqut txuṣ, daɣ netta win ur tt-nessin ara, mi ara tettmeslay ad yenwu d iniɣ i tettnaɣ, ma d asekkud-is yeğhed ɣef lebɛid i tɛeqqel win i d-yejbun, aladɣa ma d bu uɛenqiq-nni n Smaɛil.

    Lecɣal i iḍerrun akk deg taddart tuwi-asen-d s lexbar, teẓra anwa i ɣer yerna uqcic, tin iwumi d-teɣli tadist, teẓra anwa i d-ixṭṭben anwa i d-izewğen, anwa ara yxetnen d wayɣer ggten yinebran, teẓra anwa i yeččan iḥeckulen anwa i as-ten-iseččen d wanwa i asen-id-yekksen...

    Nekk d acu i y-iğğan ḥemmleɣ tamɣert-a, d tbɣest d ssber tesɛa, ɣas ma yella ulac lmeḥna ur tt-nezgil, imi yiwen n mmi-s ay tesɛa nɣan-t lğund deg Zzan, yedda deg leɣlaḍ n temsalt n lablwit (Affaire de la bleuite), ma d argaz-is, Dda Beẓẓa ah, ad fell- as yeɛfu Rebbi s lxir nɣan-t yiserdasen n Weğda deg tnekra n 63, Nna Tayaqut urğin tekkis afus-is deg Rebbi melmi tt-tluɛaḍ ad tezmummeg. Teqqar kan win yufan ad isew izir uyefki, ɣur-s takka n uwren d ukemmic n yiḥbuben, d tiqit n zzit ad iḥmed Rebbi ad t-yecker. Lferḥ-is mi ara tili tmeɣra neɣ d leɛwacer, d tin kan i tagnit ideg ara tečč azeɣbub n tqeṭṭiḍt. 
    
Zik qqaren-d, yeğğa-as-d urgaz-is taɣeggaḍt n wakal niqal ula d tin werten-tt ilewsan-is deg-s, ğğan-as-d timeddict ula d tin ur as-d-teggri imi sin i d-iɛedda ubrid n ukerrus ...